Skapa konto / Anmäl till nyhetsbrev
  • För att få nyhetsbrevet behöver du ett konto. Det är gratis.
  • Kontot administreras av Svensk Byggtjänst.
Begär nytt lösenord

Tydlig metod för lufttätt byggande

15 feb 2011 15 februari 2011 15 feb 2011 15 februari 2011 februari 2011
Tydliga krav och uppföljning genom täthetsprovningar ökar chanserna till en tät byggnad. Tidiga uppföljningar minskar risken för att ekonomi och tidplan påverkas negativt. Bild: Veidekke Bostad, Sundbyberg.
FAKTAGod lufttäthet medför bland annat:
  1. Minskad energianvändning.
  2. Minskad risk för fuktskador.
  3. Minskad risk att föroreningar sprids till innemiljön.
  4. Bättre termisk komfort.
  5. Minskad risk för spridning av rök vid brand.
  6. Minskad ljudspridning.
FAKTADetta har hänt
  • Småhus, skolor och daghem byggda under 1970- och 1980-talen drabbades av mögelskador i förhållandevis stor omfattning. Orsakerna var bland annat nya och oprövade material samt olämpliga konstruktionslösningar och markförhållanden.
  • 2001 föreslog regeringen miljökvalitetsmål för ventilation och radon, Proposition 2001/02:128 om vissa inomhusmiljöfrågor.
    Fukt- och mögelskador var och är en kvalitetsfråga för byggsektorn att lösa. Redan 2001 fanns gott om information.
  • 2002 Problemen fortsätter. I ”Skärpning gubbar” Byggkommissionens betänkande SOU 2002:115, föreslogs en haverikommission.
  • 2009 visar Statskontorets uppföljning ”Sega gubbar” att kvaliteten inte förbättrats och att flera av de åtgärder som föreslogs i Skärpning gubbar inte genomförts.
Bygg lufttätt – checklistor och hjälpmedel fria att använda. Systematisk metod för hela byggprocessen ger lufttäta konstruktioner. Bygga L är här.

– Vi som jobbar med byggnadsteknik får hjälpa en del husägare med konvektionsproblem, oftast i äldre byggnader men ibland även i nyare hus, säger Eva Sikander som är sektionschef inom Byggnadsfysik och innemiljö på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Termisk komfort kan bli bättre

– De sista två kalla vintrarna har visat att den termiska komforten brister i luftotäta hus, ibland även i nybyggda hus. Folk kan ha problem med kalla golv, drag och liknande, säger Eva Sikander.

En luftotät byggnad har sämre energieffektivitet genom den ofrivilliga ventilationen, men det blir ännu sämre när det blåser eftersom isoleringsförmågan hos konstruktionen då minskar ytterligare. Dessutom fungerar inte värmeväxling, där man återvinner värme ur ventilationsluften, ordentligt när klimatskalets luftläckage är stort.

Täthet allt viktigare med FTX

Allt fler flerbostadshus byggs nu med FTX och friskluftsintag genom FTX-system. Det innebär att tätheten blir allt viktigare.

Johnny Kellner är teknik- och miljöchef hos Veidekke Sverige och mycket engagerad i hållbart byggande.

– Friskluftsintag genom ventiler i fasad vid traditionell frånluftsventilation gör att upplevelsen av drag kan öka speciellt vid energisnåla hus. Undertryck i byggnaden gör att risken för fuktskador är mindre vid frånluftsventilation än vid FTX-ventilation, säger Johnny Kellner.

Lätta konstruktioner mest utsatta

Även lätta konstruktioner går att få lufttäta. Ett av Veidekkes nyproducerade flerbostadshus har nått ned till ett lufttryck på 0,38 liter per sekund och kvadratmeter vid 50 Pg (lägenhetsmätning).

– För att komma dit krävs förutom diffusionsfolie och tejp även en extrem noggrannhet parat med insikt om problemen.

Det är här Bygga L kan komma till nytta.

Bygga L – en systematisk metod

Bygga L är en systematisk metod för att säkerställa, dokumentera och kommunicera lufttäthet genom hela byggprocessen. Du får många hjälpmedel i form av anvisningar, kontrollplaner och checklistor. Arbetet är finansierat av SBUF och FoU-Väst, och Bygga L presenteras av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Metoden är indelad efter byggprocessens olika skeden: program, projektering, bygg och förvaltning. Du får också ta del av erfarenheter från ett antal byggprojekt som deltagit i utvecklingen av metoden.

Huvudrubrikerna i materialet är:

  • Lufttäthet i program- och planeringsstadiet.
  • Lufttäthet i projekteringsskedet.
  • Lufttäthet i produktionsskedet.
  • Lufttäthet i förvaltningsskedet.

Till varje del finns också förslag till kravformuleringar, checklistor och annat arbetsmaterial.

De viktigaste är:

  • byggherrens ambitionsnivå
  • inventering av befintliga byggnader
  • förslag till byggherrens kravformulering
  • checklista för projektering av lufttäthet
  • checklista/kontrollplan för byggskedet – lufttäthetsplan
  • täthetsprovning, inklusive läckagesökning
  • tidig läckagesökning.

Boende behöver kunskap

Under förvaltningen behöver fogar och byggnadskomponenter underhållas. Vid varje ombyggnad eller ny genomförning måste man vara mycket noga så att lufttätheten inte förstörs. Även de boende behöver kunskap och förståelse eftersom spärrskikt lätt skadas även efter att huset är byggt. Olika infästningar och nya genomföringar kan sabotera tätskiktet.

Fuktsäkerheten påverkas också av lufttätheten. Exempelvis blir det ofta skador på vindar för att fuktig luft från bostad/kontor läcker upp via otätheter i vindsbjälklaget.

Fler nyheter
Feedback / Tips
Begär nytt lösenord
Skapa konto
Pris: + moms
Författare: 
Lagerstatus: