Skapa konto / Anmäl till nyhetsbrev
  • För att få nyhetsbrevet behöver du ett konto. Det är gratis.
  • Kontot administreras av Svensk Byggtjänst.
Begär nytt lösenord

Renoveringen av miljonprogrammet

10 okt 2013 10 oktober 2013 10 okt 2013 10 oktober 2013 oktober 2013
Deltagare i paneldebatten var från vänster Pekka Kääntä, Agneta Persson, Mikael Anjou, Joakim Larsson och Tomas Rudin. Foto: Michael Folmer.
På ett frukostmöte arrangerat av Stockholms Byggmästareförening diskuterade representanter från Stockholms stad och byggbranschen ”Vad vinner vi på att renovera miljonprogrammet”.

I miljonprogrammet ingår bostäder som byggdes under åren 1965-1975.
En tredjedel utgörs av storskaliga höghusområden, en tredjedel av låga flerbostadsområden samt en tredjedel småhus. Miljonprogrammets bebyggelse utgjorde 2004 cirka 25 procent av det samlade bostadsbeståndet i Sverige. Den vanligaste bostadsstorleken i programmet är lägenheter om tre rum och kök. Det bor cirka två miljoner människor i dessa fastigheter. Idag är 80 procent av kommunernas miljonprogram i behov av renovering.

Energieffektiviseringen viktig

Agneta Persson från WSP inledde och menade att det är nödvändigt med en renovering för att energianvändningen ska kunna halveras till år 2050. Det är klimatfrågorna som fått igång energisparprogrammen igen säger hon.
– Jag uppskattar att kostnaden för att renovera en standardlägenhet i miljonprogrammet är 500 000 kronor. Det betyder att summan för att renovera alla bostäder i miljonprogrammet skulle uppgå till 325 miljarder kronor. Om man jämför det med kostnaderna för bron mellan Malmö och Köpenhamn så skulle man få 15 broar för det priset, säger hon.
– En energieffektivisering räknas inte som standardhöjning och man får alltså inte höja hyran på grund av det. ROT-avdrag skulle göra det lättare för små bolag att genomföra renoveringar. Att inte energieffektivisera är att slösa bort pengar. Det kostar fem gånger mer att inte göra något alls, vilket motsvarar miljarder kronor, säger Agneta Persson.

Nya finansieringsmodeller behövs

Makroekonomen och författaren Pekka Kääntä anser att man måste hitta nya modeller för finansieringen av renoveringen.
Han uppskattar kostnaden att renovera hela miljonprogrammet till mellan 100 och 1000 miljarder kronor. En ny finansieringsmodell skulle kunna vara att staten fungerar som finansiell motor, de skulle ge lån till låg ränta. Låg ränta ger billigare och fler renoveringar, men en hyreshöjning i slutändan. Renoveringen är också ett viktigt tillväxtbidrag för svensk ekonomi.
– En renovering ger också samhällsekonomiska effekter menar Pekka Kääntä.

Problemen är de politiska invändningarna

Mikael Anjou, vd Einar Mattsson, säger att minskat driftsnetto är viktigt och att det första de måste göra är att ta fram varje enskild fastighets behov och investera i bra driftskötsel. De kan även se på möjligheterna att låta de boende själva ta hand om det egna området i större utsträckning. I problemområden kan det vara behov av en högre personaltäthet. Hyressättningen påverkar också renoveringstakten.
Han tycker inte att det är det finansiella som är problemet utan de politiska invändningarna.
– Mindre politik skulle ge fler möjligheter för byggare och förvaltare att fatta kloka beslut.
I innerstaden kan det till och med vara mer ekonomiskt att riva och bygga nytt, sa Mikael Anjou.

Prova med anpassad hyra

Tomas Rudin (S), oppositionsråd i Stockholms stad, säger att renoveringsbehovet är olika i olika kommuner. Han poängterar att en viktig fråga när man renoverar är hur husen får kvalitet.
Tomas Rudin tycker att Pekka Käntääs modell med lån från staten med låg ränta är bra. Han säger också att hyressättningsmodellen har betydelse när man ska räkna hem renoveringsprojekt. Det har inte skett några hyressänkningar i Stockholm och han gör en jämförelse med Berlin i Tyskland som visar att det går att bygga och renovera biligare än i Sverige. Han ger exemplet från Snösätra där det inte funnits någon fungerande butik på 15 år men med en anpassad hyra så fick man en hyresgäst och ruljansen är igång.
–Vi måste börja titta på den sociala hållbarheten menar Tomas Rudin.

Finansieringen går att lösa

Joakim Larsson (M), ytterstadsborgarråd i Stockholms stad, började med att säga att alla fastigheter behöver inte renoveras samtidigt eftersom de inte är lika och inte byggda samtidigt. Han tar Järvaområdet som ett exempel, bostäderna är väldigt olika det är inte ett likformigt område som många tror. I Svenska Bostäders fastighetsbestånd pågår renoveringen i 5000 lägenheter. De boende har fått vara med i processen.
Ett alternativ till att renovera är att riva fastigheter men det förutsätter att det inte finns hyresgäster.
En nyproduktion behöver pengar och därför avyttrar man fastigheter eller ombildar hyresrätter till bostadsrätter.
– I Stockholm lånar fastighetsägare pengar lika billigt som staten så finansieringen går att lösa framhöll Joakim Larsson.

Om tio år

Avslutningsvis fick panelen frågan hur de tror att det ser det ut om tio år

– Miljonprogrammet har framtiden för sig. Det finns fantastiska möjligheter, sa Agneta Persson.

– Der blir akuta problem om man inte gör något nu. Staten behöver pumpa in pengar, sa Pekka Käntää.

– Vi ser att en svårighet är att hitta duktiga platschefer så att renoveringsprocessen kan genomföras på ett bra sätt, framförde Mikael Anjou.

– Samarbetet med de boende måste fungera, menade Tomas Rudin.

– Vi måste satsa på förvaltning, ge hyresgästerna inflytande samt klottersanera. Få till ett samarbete, se gemensamma lösningar och se på områdena som en helhet.
För Svenska Bostäder skulle det ta 10 år att renovera beståndet i Järva, avslutade Joakim Larsson.

Fler nyheter
Feedback / Tips
Begär nytt lösenord
Skapa konto
Pris: + moms
Författare: 
Lagerstatus: