Skapa konto / Anmäl till nyhetsbrev
  • För att få nyhetsbrevet behöver du ett konto. Det är gratis.
  • Kontot administreras av Svensk Byggtjänst.
Begär nytt lösenord

Hur renoverar vi miljonprogrammet hållbart

13 okt 2015 13 oktober 2015 13 okt 2015 13 oktober 2015 oktober 2015
OM Kristina Mjörnell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Kristina Mjörnell är Affärsområdeschef Samhällsbyggnad på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, adj. Professor i Byggnadsfysik på LTH.

Hon koordinerar den starka forskningsmiljön om hållbar integrerad renovering, SIRen där cirka 30 forskare och 25 företag och organisationer samarbetar för att ta fram ny kunskap, metoder och verktyg för att arbeta med hållbar renovering.

"Jag gillar att jobba med många aktörer för att lösa en gemensam utmaning som ju renovering av det bebyggda beståndet är ett bra exempel på".

Vi står inför stora, akuta behov av renovering av efterkrigstidens byggnader som har passerat sin tekniska livslängd. Vi behöver också fördubbla renoveringstaketen för att nå energimålet 2050.

För att säkerställa att det görs med rätt kvalitet och att vi når målen utifrån olika perspektiv, miljömässigt, ekonomiskt, socialt och kurturhistoriskt behöver vi utveckla metoder för att genomföra hållbar integrerad renovering. Vi behöver arbeta med långsiktighet och ha ett livscykelperspektiv både vid renovering och förvaltning av byggnaderna. Vi behöver utveckla processer, kompetenser, metoder och verktyg för att hantera komplexitet och samverkan i renoveringsprocessen.

När är det rätt tid att renovera eller energieffektivisera? Ska man vänta tills komponenternas livslängd är slut eller byta ut dem innan de går sönder?

När vi frågar fastighetsägare vad som är den vanligaste orsaken till att de sätter igång en renovering så är det ofta tekniska brister såsom läckande stammar, fuktskador i våtrum eller orimligt höga kostnader för uppvärmning. Det är ofta nödvändigt att åtgärda stammar, ytskikt i badrum och i vissa fall kök, helt enkelt för att livslängden är slut. Om man inte åtgärdar dessa så riskerar man att få skador som innebär stora kostnader att åtgärda.

Renoveringsåtgärder såsom tilläggsisolering och byte av uppvärmnings- och ventilationssystem bidrar ju till minskade driftskostnader men det täcker inte hela investeringskostnaden. I de fall fasaden har skador på grund av att den uppnått sin livslängd eller på grund av bristande underhåll, så är det ändå lämpligt att göra en tilläggsisolering samtidigt som man åtgärdar fasaden.

Det har genomförts ett antal teknikupphandlingar kopplade till renovering som just syftar till att få företag att utveckla ny teknik till exempel för fasadisolering och ventilationssystem med värmeåtervinning, som ska bidra en mer kostnads- och tidseffektiv renoveringsprocess med så liten störning för de boende som möjligt.

Teknikupphandling eller innovationsupphandling är exempel på verktyg för att få fram nya innovativa och kostnadseffektiva lösningar som kan påskynda renoveringstakten i sektorn.

Det finns även koncept för att i samband med renovering bygga på en våning eller två och därmed få fler lägenheter, vilket kan vara ett sätt att bekosta delar av renoveringen, till exempel installation av ventilation eller hiss. Genom att inkludera påbyggnad och kompletteringsbebyggelse i befintliga områden i samband med renovering kan det bli ekonomiskt lönsamt och vi kan öka renoveringstakten.

Till sist handlar det ju om att finansiera en renovering utan att höja hyran allt för mycket. Fastigheter som tekniskt sett är bra borde ha ett högre värde än de som har dålig teknisk status, men hur mycket tar vi hänsyn till det när vi bedömer byggnadens värde? Det påverkar ju möjligheten till finansiering och lånevillkor.

Undersökningar har visat att skötseln av ett område har inverkan på tryggheten. Vi vet också att bra välmående områden höjer värdet på fastigheterna till skillnad från stigmatiserade områden som får minskat värde. Hur kan man få med det i kalkylmodellen som man använder för att räkna på om en investering i en renovering är lönsam eller inte.

I en del områden har man börjat använda social upphandling vid renovering genom att ställa krav i förfrågningsunderlaget på att entreprenören ska anställa arbetslösa personer som står utanför arbetsmarknaden i projekten. Det kan vara ett sätt att genomföra en renovering med samhällsekonomiskt vinst.

Inom forskningen diskuterar vi vad som är en hållbar renovering både utifrån miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv och vi håller på att ta fram metoder för att jämföra olika renoveringsalternativ för att hitta det som är mest optimalt. Det är tänkt att dessa verktyg i framtiden ska kunna användas av fastighetsägare som står inför en renovering och stötta dem i sitt beslut om vilka renoveringsåtgärder som ska utföras. Hur kan vi få in detta tänkesätt i företagens beslutsprocesser?




Fler nyheter
Feedback / Tips
Begär nytt lösenord
Skapa konto
Pris: + moms
Författare: 
Lagerstatus: